Kategori: Stuteriliv

Så nåddes man då av nyheten att en av de allra största genom tiderna, Derwen Railway Express, har fått avsluta sina dagar pga ålderdom. Railway är ju den hingst som ligger till grund för vår avel och han har hundratalet avkommor spridda över världen av mycket hög kvalitet. Ett barnbarn till honom gick bla till Australien på höstens Cobsale. Otaligt med champions och utställningsvinnare har han prodcuerat, inte bara som fader utav även som farfars- och morfarshingst. I Sverige är han nog mest bekant som fader till numera borgångne ELIT-premierade Derwen Tennessee Express (Grynets pappa) samt Gunns andra hingst och egna uppfödning Burhults Black Commence. Han är en riktig idol och vi är mycket glada att vi hann klappa på honom för några år sedan. Railway verkade under många och de sista åren på Abergavennystuteriet hos familjen Batt, och det var även där han slutade sina dagar i början av mars, 32 år gammal.

I ett blogginlägg någon gång förra våren så berättade vi att våra hästar skulle vara testpiloter för en ny teknisk pryl, och det har nu i dagarna avslutats.
Det gällde framtagandet av en ny typ av fölvakt som Luda Elektronik har jobbat med. Vi har sedan förra våren vid upprepade tillfällen fått hem fölvakten i olika stadier och har testat den på hästarna under olika omständigheter. Även Haly har agerat ”sto” och har dragit sitt strå till stacken till förmån för den tekniska utvecklingen.

Fölvakten är traditionellt uppbyggd av en sele med svettdetektor. Vi har sedan tidigare en fölvakt ifrån Safemate som fungerat bra men varit lite knölig framförallt att ställa in känsligheten på. Efter att ha haft hemma en fölvakt från Luda kan vi inget annat än att rekommendera den till alla som är intresserade av att slippa sömnlösa nätter.
Ludas fölvakt är även den baserad på en lädersele med gjord runt magen. Den har två detektorer, en på varje sida. Sändaren sitter i bringan och den behöver man aldrig peta på.
Från början fanns det planer på att förutom att få detektorn att reagera på svett, så skulle även temperatur och puls hos stoet mätas. Dock blev det lite för många variabler att hantera för att kunna ge pålitlig information så det fick läggas ner. Selen registrerar förutom svett även när och hur mycket hästen ligger ner och visar det grafiskt på mottagaren, vilket gör den i allra högsta grad även brukbar för sjuka hästar. Det är egentligen fel att kalla det för fölvakt då den är så användbar till mycket, och det officiella namnet är HorseAlarm.

Vad som till största del skiljer den ifrån Safemate är mottagaren. Den kan hantera upp till 8 hästar samtidigt vilket är kanon för större stuterier (då behöver man såklart även 8 selar, fast man slipper köpa 8 paket). Mottagaren visar hur ofta hästen lägger sig ner och när den gör det. Allt spelas in så du kan se på morgonen hur hästen har betett sig under natten. Den stora fördelen gentemot Safemate är att du hanterar känsligheten på mottagaren i huset, istället för på selen på hästen. Det gör att man slipper gå ut och störa stoet i onödan, när man ska justera känsligheten. Som tex. Grynet som gärna falsklarmar 48 ggr pga. att hon är varm av sig. Den ska även gå att koppla till mobiltelefonen men jag har inte hunnit sätta mig in i det ännu. Den har en frekvens på ungefär 800m vilket gör att man kan använda den även om man inte har stallet direkt in på knuten.

Ska till Göteborg i påsk och då ska jag fota den lite grann, utan bilder ingen blogg 😉
Kan varmt rekommendera denna produkten i alla fall och är det någon som undrar något eller är intresserad utav den är det bara till att höra av sig.

2009 var ett på många sätt bra år. Först och främst har alla varit pigga och friska. Vi fick två friska fina föl som vuxit upp och nu börjar närma sig ungdomslivet. Glen och Spike delar lya tillsammans medan Saigon får vänta lite till. Haly betäckte bara tre ston, men alla är dräktiga. Gwylfah har påbörjat sin utbildning under ryttare och det går mycket bra.
Haly har visats två gånger på utställning. Bägge gånger guldbelönad, en gång Hingstchampion reserv, andra gången Bäst i ras samt BIS-3. Tre stycken treåringar har visats på sommarpremiering, Först ut Långåsens Casablanca som erhöll 88798=40p och Avelsdiplom, strax därefter gick Enmarkens Miss Popeth och fick exakt samma rad och inkasserade Avelsdiplom nr 2. Sist ut för året gick vår egna Gwylfah som inkasserade 88888=40p och Avelsdiplom nr 3! En riktig smakstart för Halys avkommor. Casablanca fick förutom Avelsdiplom även Gångartsutmärkelse samt Hopputmärkelse på treårstestet med 49/52p och deltog i Riksfinalen. Och Gwylfah har förutom sitt Diplom blivit guldbelönad, Junior Champion, Bäst i Ras samt BIS-3.
Även några fler utställningar har det hunnits med. Twin Wilma en klart lysande stjärna denna sommaren. Fyra gånger visad= 3 Guld, Ett Best in Show, Best in Show reserv samt BIS-3! Cabina fölmönstad 40p, Gwydyr 39p unghästutställning, Glenfiddich 39p fölutställning samt föl-BIR. Wynono utställningsdebut med silverplakett, Långåsens Athena, Långåsens Brabantio samt Björklyckans Hella silverberlönade. Roligt att så många av barnen blir visade.
Vidare så har vår uppfödning Samarah blivit såld och kommer exporteras till Danmark där hon ska fortsätta sin karriär och bli uppvisningsprinsessa! Jätteroligt att generna sprids utomlands, även om det blir lite som att återvända hem, då ju pappa Haly kommer därifrån ursprungligen. Skoj att få ha lite koll på henne även på andra sidan sundet.
Nu laddar vi om batterierna inför 2010. Har faktiskt inte planerat in någonting speciellt. Det är Gwylfahs fortsatta utbildning som jag kommer fokusera på. Vi har ett knippe nyblivna fyråringar som det kanske kommer göras något mer, och några nya treåringar, Samarah (som nog är utflyttad då) Athena och Wilma.
Avslutar med en härlig bild på mig och Haly ifrån Strömsholm 2002, när han var under inhoppning. Den som letar skall finna – i gömmorna! Ha en skön fortsättning!

Dags för höstens stora begivenhet, cobauktionen i Builth Wells.
Vi var 4 stycken mycket fnittriga vänner som åkte. Madde, jag, Marie och Gwydyrs ägare Veronica. Det var fantastiskt trevligt att sitta på läktaren i dagarna tre och titta på alla vackra (och mindre vackra) hästar. Jag har aldrig tidigare intresserat mig för auktionsbiten, men nu första gången jag var här så började vi alla inse efter ett tag varför alla människor åker över. Jättefina hästar som säljs till hutlöst låga priser. Man fick nästan sitta på händerna för att inte råka vinka till, då kunde man bli med häst, upptäckte vi….!

Överlag tyckte jag att kvaliteten på hästarna var förvånansvärt hög. Och mycket Derwen-blod, vilket var väldigt roligt att se. Många utav dyrgriparna hade D. Desert Express i sig. En mycket vacker hingst som använts mycket. Mycket givande tycker jag var att se så många föl samlade på samma ställe. Det var säkert 3-400 föl där och hemma i sverige hade jag kunnat vänta en livstid innan vi skulle få samma möjlighet. Man ser klar skillnad i typ och utveckling. Kan tycka att många av hästarna faktiskt Inte hade de goda grundgångarterna som våra svenska föl har. Eller så blev dom bara dåligt visade i ringen. Det var svaga både hasar och framknän, men framförallt ganska dålig skritt på hästarna. Personligen vill jag när jag avlar, sträva efter att få en 10-mässig skritt på hästen! Skit samma hur den travar, skritten är klart svårast att utveckla både naturligt och vid träning pga sin fyrtakt. Traven är den gångart som är enklast att utveckla då den bara är tvåtaktig. Sånt tänker nog inte många på men så är det. Hellre en god skritt och halvbra trav, än tvärtom. Allt går att utveckla efter hand, man väljer bara hur lätt eller svårt det ska vara.

Kom hem till sverige och granskade våra hästar intensivt, och kunde bara återigen inse att inte behöver man åka över havet för att se något vackert, våra hästar håller mycket god kvalite! Och det utan vare sig komjölk, majs eller tabasco 😉
Tack kära vänner för en mycket trevlig långhelg i fantastiskt vackra Wales!

Ska ladda upp kort så fort jag hinner. Tänk att tiden Alltid tar slut när man behöver den som mest!