På hemmafronten

Händer inte så mycket annars.
Nya garaget är i full gång med byggnation. Det ska hamna lite högre upp på kullen, så bilarna slipper fastna nere på gården varje gång det snöat på vintern. Nu hamnar garaget på högsta punkten så att man kommer till jobbet oavsett väder. Och så blir det en större carport vid sidan för hus och släpvagn.
Sen blir det gamla garaget omgjort till stall, och ihopbyggt med det befintliga stallet. Det är himskans kul att bygga nytt, och få tänka till praktiska lösningar från början. Detta kommer att bli ett stuk av engelskt utestall, med skötselgång på insidan för fodring, då med svängbara krubbor för effektivare fodring, tror jag är tanken. Boxarna blir ganska stora och tanken är att fölstona ska stå här och få vara ifred. Så får Haly och ungdomarna stå kvar inne i gamla stallet.
Mycket jobb är det men det blir bra i slutändan. Det är skönt att ha stona separerade ifrån uppvaktande unghingstar och småglin som försöker vänjas av.

Snart kommer första stoet till Haly. Trevligt att våren kommer igång på riktigt snart. Ju fortare stona blir av med sin vinterpäls och kan smaka på grönt gräs, ju bättre brunster får man och större chans till dräktighet. Ju fler brunster man betäcker på ju större risk att stona drar på sig infektioner, och det kan vara ett helsicke att bli av med och skapa flera föl-lösa år för stona åren därpå. Så, ha lite is i magen innan ni börjar betäcka är mitt råd. Ju större chans till snabb dräktighet får man.
Det börjar dra ihop sig för Grynet. Enligt almanackan ska hon ha den 24 maj, men det ser ut som att hon går över. Juveraktiviteten är lika med noll. Den dagen vi ser att juvret svullnar upp, då är det dags att räkna 30 dagar framåt, så vet vi när ungen kommer. Har stämt alla år hittills på henne. Summer är mera av en smygare. Händer inget hänger inget händer inget Pang fölning! Och hela tiden ser hon fullt oskyldig ut. Hon är beräknad till midsommar. Får se om hon håller tiden i år. Förra året kom ju Saigon 8 dar för tidigt. Hon har kört med varannat stoföl varannat hingstföl. Så det är väl dags för hingst i år.

Gwylfah är bokad till hingst. Jag kommer inte hinna med henne till hösten och hon har lärt sig så mycket det senaste året så det är med gott samvete jag lämnar bort henne. Det blir en jättebra lösning för alla, mer om det när det beger sig. Under tiden kan ni få ägna er åt att gissa vilken hingst som får den äran 😉

Wynono har startat dressyr div III med sitt lag, som kom på tredje plats. Grattis säger vi!!

Avslutar med en bild på lerig Gwydyr, men nog ser man potentialen på honom under leran

Fula ankungen blev en svan

Det var allt några stycken som rynkade på ögonbrynen när Spike föddes sent i augusti 2008 och sneglade på varandra och undrade ”med vad ÄR det där för något?”, för inte var han så speciellt vacker från början. Knoddig, med snipigt huvud och absolut ingen hals, även om man gjorde sitt bästa för att hitta något positivt med honom. För visst hade han positiva delar också, när man letade. Benen var bra tex, och så var han lite fulsöt sådär… Men mycket snäll och med ett härligt humör.
Alltså inte för inte som han fick sitt namn efter den lika fulsöta Spike (Rhys Ifans) i Notting Hill.

Spiken som han kallas för till vardags är iallafall jordens trevligaste häst, den absolut mest stabila uppfödning vi fått. Så himla genomtrevlig och fantastiskt intelligent och lättlärd. Grynets ungar brukar vara lite känsliga och ”kvicka” i huvudet medans Summers föl är mera lugna och stabila från början. Spiken kombinerar både det lugna och stabila med en kvicktänkhet och alerthet. Svårt att förklara, men han måste helt enkelt upplevas för att förstå. Han läser av oss människor mycket bra och reagerar för minsta kommando. Superlynne helt enkelt. Katter, hundar och grävmaskiner är piece of cake. Han vet inte hur man lägger öronen bakåt. Jag har nog aldrig sett dom bakåt faktiskt. Utöver sitt mycket trevliga temprament och annalkande goda exteriör så rör han sig kalas. Han är faktiskt mycket jämn sett till temperament, exteriör och gångarter. Annars är det ju inte helt unikt att de individer med högre poäng på typ bara rör sig mediokert, och de med de bästa gångarterna har någon nackdel typmässigt sett. Spiken har allt för tillfället, så det är bara till att njuta av honom innan han går in i nästa växtfas. Vi har alltid betraktat Spiken som en perfekt brukshäst, men nu när man ser honom börjar man fundera framåt lite. Fortsätter han arta sig såhär väl kanske det inte är helt bortkastat att visa honom som hingst om några år. Deltagandet är ju lågt så då kan man ju lika gärna få en bedömning utav honom. Den som lever får se (och vilken köpare som dyker upp spelar ju naturligtvis en avgörande roll) Hade han varit med på premiering idag eller nästa år hade man absolut inte behövt skämmas för honom iallafall, sina blotta 19 månaders ålder till trots.

Mycket roligt var det iallafall att komma hem och se vad som hänt med honom under vintern, för han har blivit en riktig snygging!! Bara titta och njut!

SÅ ska en cob röra sig!!

Hej då Glenfiddich!

På långfredagens morgon i strålande solsken så var det dags att vinka av vår ”lille” Glen. Han har nu fått en ny familj som ska ta hand om våran guldklimp. Glen flyttade till Laholm och kommer att bli ny livskamrat åt Yvonne med familj som ska ha honom till lite allt möjligt. Precis det en cob ska användas till :). Jätteroligt är det att få introducera cobbar till helt nya människor som inte haft cob innan. Det är ju en fantastiskt mångsidig ras och det är synd och mycket förvånande att det efter så många år i sverige nu fortfarande finns folk som ser ut som frågetecken när man nämner welsh cob. Friskare, sundare och härligare ras finns ju inte.
Det var ett litet stickspår, jag är ju benägen att göra såna…
Glen har iallafall funnit sig väl tillrätta och har redan skaffat sig en ny kompis som han tyr sig till på dagarna. Skönt att höra och man kan pusta ut. Det är alltid lika jobbigt att skiljas från de små även om man vet att man bara har dom på lånad tid redan från betäckningen.

Vi mätte honom lite sådär mellan tummen och pekfingret på gårdsplan och han låg nog nånstans runt 135 cm, vid 9 månaders ålder. Han har vuxit enormt mycket och stuckit iväg i höjd något alldeles. Han blir nog en stor pojk. Säkerligen minst 155 om inte ännu större. Daiquire är ju 153-155 idag och Glen är mycket större än honom vid samma ålder. Vad månde det sluta… Grynet saknar inte Glen något nämvärt. Hon tycker nog att det är skönt att få vara lite ifred och få maten för sig själv. Hon brukar inte ha några problem med hullet men med både Gwydyr och Glen har hon verkligen gett av hela sig själv till sina ungar och är lite i smalaste laget, inte farligt, men inte i utställningsskick heller så att säga. Det är 8 veckor kvar till nästa fölunge kommer. Spännande att se vad det är för någon skatt hon ruvar på i år! Fölungen kommer att bli till salu oavsett kön och färg. Kan vi få hoppas på ett gult sto kanske?

En legend ur tiden

Så nåddes man då av nyheten att en av de allra största genom tiderna, Derwen Railway Express, har fått avsluta sina dagar pga ålderdom. Railway är ju den hingst som ligger till grund för vår avel och han har hundratalet avkommor spridda över världen av mycket hög kvalitet. Ett barnbarn till honom gick bla till Australien på höstens Cobsale. Otaligt med champions och utställningsvinnare har han prodcuerat, inte bara som fader utav även som farfars- och morfarshingst. I Sverige är han nog mest bekant som fader till numera borgångne ELIT-premierade Derwen Tennessee Express (Grynets pappa) samt Gunns andra hingst och egna uppfödning Burhults Black Commence. Han är en riktig idol och vi är mycket glada att vi hann klappa på honom för några år sedan. Railway verkade under många och de sista åren på Abergavennystuteriet hos familjen Batt, och det var även där han slutade sina dagar i början av mars, 32 år gammal.

Då var det färdigt

I ett blogginlägg någon gång förra våren så berättade vi att våra hästar skulle vara testpiloter för en ny teknisk pryl, och det har nu i dagarna avslutats.
Det gällde framtagandet av en ny typ av fölvakt som Luda Elektronik har jobbat med. Vi har sedan förra våren vid upprepade tillfällen fått hem fölvakten i olika stadier och har testat den på hästarna under olika omständigheter. Även Haly har agerat ”sto” och har dragit sitt strå till stacken till förmån för den tekniska utvecklingen.

Fölvakten är traditionellt uppbyggd av en sele med svettdetektor. Vi har sedan tidigare en fölvakt ifrån Safemate som fungerat bra men varit lite knölig framförallt att ställa in känsligheten på. Efter att ha haft hemma en fölvakt från Luda kan vi inget annat än att rekommendera den till alla som är intresserade av att slippa sömnlösa nätter.
Ludas fölvakt är även den baserad på en lädersele med gjord runt magen. Den har två detektorer, en på varje sida. Sändaren sitter i bringan och den behöver man aldrig peta på.
Från början fanns det planer på att förutom att få detektorn att reagera på svett, så skulle även temperatur och puls hos stoet mätas. Dock blev det lite för många variabler att hantera för att kunna ge pålitlig information så det fick läggas ner. Selen registrerar förutom svett även när och hur mycket hästen ligger ner och visar det grafiskt på mottagaren, vilket gör den i allra högsta grad även brukbar för sjuka hästar. Det är egentligen fel att kalla det för fölvakt då den är så användbar till mycket, och det officiella namnet är HorseAlarm.

Vad som till största del skiljer den ifrån Safemate är mottagaren. Den kan hantera upp till 8 hästar samtidigt vilket är kanon för större stuterier (då behöver man såklart även 8 selar, fast man slipper köpa 8 paket). Mottagaren visar hur ofta hästen lägger sig ner och när den gör det. Allt spelas in så du kan se på morgonen hur hästen har betett sig under natten. Den stora fördelen gentemot Safemate är att du hanterar känsligheten på mottagaren i huset, istället för på selen på hästen. Det gör att man slipper gå ut och störa stoet i onödan, när man ska justera känsligheten. Som tex. Grynet som gärna falsklarmar 48 ggr pga. att hon är varm av sig. Den ska även gå att koppla till mobiltelefonen men jag har inte hunnit sätta mig in i det ännu. Den har en frekvens på ungefär 800m vilket gör att man kan använda den även om man inte har stallet direkt in på knuten.

Ska till Göteborg i påsk och då ska jag fota den lite grann, utan bilder ingen blogg 😉
Kan varmt rekommendera denna produkten i alla fall och är det någon som undrar något eller är intresserad utav den är det bara till att höra av sig.

Hattifnatt

Jag har ett inte så smickrande drag. När jag scrollar igenom dagens skörd av diverse bloggar så liksom snörper jag på munnen och skrynklar ihop ögonbrynen på ett sätt som speglar min dalande förtjusning. Att den är dalande beror såklart på att fenomenet ”Uppdatering” inte tycks finnas hos bloggägaren/ägarna. Kort sagt – blir uttråkad av folk som inte har vett att uppdatera sina bloggar.
Och visst dömer man sig själv efter andra 😉
Därav håller jag tyst nu, och räknar till blygsamma 4 inlägg under 2010.

Blir säkert lite fler när säsongen kommer igång och det blir barmark igen och snödrivorna försvinner så man ser sina hästar i hagen. Lite vårsol och värme skulle sitta skönt.

För vintervädret – det tänker jag inte ens nämna i detta inlägget.

Men det är ju tur att det är Någon som har kul utav snön iallafall. Haly visar förtjusning med att få spattryck 🙂

 

Ett litet livstecken

Ifrån mig och Gwylfah.
Träningen har väl gått sådär de senaste månaderna. Man kan inte vara i paddocken för den är knögglig till tusen, vägarna är igenblåsta och fulla av drivor och skogen består av 85cm snö.
Inget kul att vara kortbent liten ponny då. Har tömkört några tappra gånger och skrittat ut litegrann, men antalet gånger går nog att räkna på mina bägge händer sedan årsskiftet. Men nu ska det väl bli ändring på den punkten snart, idag är det plusgrader ute!!

Besök på Rosenhill

jag är för rysligt dålig på att uppdatera insåg jag när jag kollade vilka datum jag egentligen uppdaterat det sista halvåret. Man får liksom såna förväntningar på sig att alltid skicka med massa bilder och i denna mörka period blir det inga roliga bilder direkt. Och ska jag kompensera bilderna med skrivande så blir det nog mest en massa svammel!

Vädret är vi nog nästan färdigpratade om nu va? Vi kan alla komma överens om två saker:
1. Ja, det är kallt. Vi fryser!
2. ja, det räcker nu. Vi vill ha vår!

Så. Till det roligare sakerna i vardagen istället. Jag och Mikael var iväg och hälsade på Veronica med familj som bla äger vår Gwydyr. Veronica har en massa fina cobbar i olika åldrar och det var så roligt att gå runt i den knarrande snön och kika på dom allihopa. Gwydyr har kommit sig nåt enormt. Han går verkligen i pappas fotspår! Med så fina stoavkommor Haly har fått vore det såklart roligt med pricken över i´t, en hingst efter sig till omvärlden skulle vara skoj. Gwydyr håller hög kvalitet att satsa på. Haly har ju inte fått så många cobhingstföl efter sig. Houdini var nog den innan som höll mycket hög kvalitet, men han blev tyvärr kastrerad. Synd och skam men men. Det är ju det naturliga urvalet. Av många fina hästar faller många bort på vägen av olika anledningar. Men som man säger, det finns gott om plats i världen för vackra valacker.
Ser ni, nu blev det ju svammel. Förlåt!

Åter till Rosenhill. Mycket fina hästar och mycket trevligt sällskap. Deras gård ligger alldeles fantastiskt vackert uppe på en kulle med översyn 360° runt om så man kan följa hästarna när de galopperar över de stooora ängarna i varje fönster i huset. Gud så avundsjuk jag blir. Men nån gång blir det kanske min tur också.

Några bilder blev det allt denna soliga dag, bjuder på ett par stycken. Bilderna på Gwydyr ligger i hans galleri så ni får gå in där och kika.


Gwydyr


Hans vapendragare Toby


Toby luftar pälsen


Söta lilla Deio


Deio drunknar i snön…


Grabbarna Grus


Underbart vackra Ivory.
Inte många hästar kan konkurrera med Grynet om en plats i vårt stall men Ivory uppfyller kriterierna!


Milda fina Ivory igen.


Söta lilla fröken Grace

Och hemsidan hittar ni på www.rosenhillstuteri.se

Vikten av ett bra team

Söndag dagen före löning och det är fortfarande kallt och snöigt ute! Jag rider med glädje även om det är sanning med modifikation. Vore kul om man slapp dubbla vantar snart, det är så svårt att greppa tygeln.
Glen är avvand från Grynet och är flyttfärdig nu OM rätt köpare dyker upp. Vi har absolut inte bråttom med honom. Han växer så det knakar, är nästan lika stor som Spike trots att det skiljer nästan ett år på dom!


Kanske inte världens bästa bild men man ser hur mycket han vuxit på höjden jämfört med Spike iallafall

All tillväxt har tagit ganska hårt på både honom och mamma Grynet därav avvande vi i julas. Han är i tunnaste laget men kommer nog snart lägga på sig bara våren kommer och han kan beta lite färskt gräs och går ur sin ”tillväxttopp”. Han ser rackarns bra ut annars. Vi säljer enbart till nån som vill fortsätta matcha honom som hingst ett par år till. Annars får han bli kvar hemma. Vi har inte för avsikt att skänka bort honom heller.

Glenfiddich 6 månader

Spike blir ju nu två år och söker fortfarande ett bra hem innan det är dags att ta itu med förskolans träning. Han går med träns och är redo att börja tömköras. En perfekt familjehäst. Saigon är inte riktigt avvand ännu. En liten bodybuilder är hon, blir nog ganska krallig som större ser det ut som i dagsläget, men förmodligen inte så stor. Stannar nog mitt på D-ponnymått. En tuffing till tjej är det. Gott om humör men alltid med öronen framåt och full i fan i blicken!

Summer och Haly gör inte så mycket. Summer koncentrerar sig på att äta och göda magen i stillsamt mak. Även Haly äter, han har börjat gå upp i vikt igen. Skönt. Han behöver massa extrahull inför våren men det är en bit kvar dit innan.

Idag blir det ett litet sånt där ”tänka-efter” inlägg. Jag har funderat lite på vikten av att ha ett bra team runtomkring sig för att få allting att fungera. En häst är ju inte bara en häst som kräver en skötare. Hästen behöver mat vilket gör att matte behöver en bra kraftfoderleverantör, som tar hem precis det man vill ha i god tid så det alltid finns hemma. Idag skulle vi vilja tacka Bittan på Kåhögs Gård för att du alltid är lika käck och trevlig och levererar bra kraftfoder i ur och skur! Även utanför ordinarie öppettider om det skulle krisa.
Hästarna behöver också hö, och där har vi att tacka vår granne Marie som alltid bistår med friskt och fräsht hösilage till våra hästar. Vi har veterinär Christine som kommer med fem minuters varsel om nån häst inte mår bra. Det spelar liksom ingen roll om det är mitt i natta eller söndag morgon. Inställelsetid 3.5 minuter. Guld värt!
Man är beroende av så många människor för att hästarna ska må bra. Inte minst under avelsäsongen då det brukar bli upprepade resor till Monica och Peter på Kungsbacka Hästvård som alltid gör Allt för att våra egna samt gästande ston till Haly ska bli dräktiga. Hittills med mycket gott resultat! På sex år i avel så har han producerat 24 födda föl på om det är 27 (? minnet sviktar) betäckta ston. Ett otroligt gott resultat och vi har verkligen slitit med några utav stona för att få dom dräktiga och det tack vare expertisen vi har runt omkring oss.

Nu den senaste i skaran av duktigt folk vi har fått förtroende för att vår nye hovslagare Simon Bodner. Han gör allt för att få hästarnas fötter perfekta och det är med stort kunnande och estetisk touch som hovarna nu är i bästa skick. Haly är skodd med öppen tå och lite högre trakt för att utveckla överrullningen lite, den har varit begränsad ett tag då skoningen inte varit helt hundra. Spike är den som har bäst kvalitet på sina hovar och som är absolut mest rättställd. Simons favorit! Summer har däremot egenhändigt utsett Simon till sin personliga favorit bland oss människor.
Hon kom till Sverige 2004. Sedan dess har vi aldrig kunnat verka henne bak. Turligt nog sliter hon både bra och jämnt så det har inte gått någon nöd på fötterna heller. Hon är ju en dam med bestämda åsikter kring hur hon vill ha saker och ting, och hon har en stark egen intigritet. Hon är abslut inte dum, men har sonika bestämt sig för att hennes bakfötter rör man inte. Vi har prövat hemma måååånga gånger och övat och övat, flera hovslagare har försökt men nog sjutton står hon där, bestämd som en ardenner men med en ängels uttryck i ögonen. Hon har helt enkelt inte blivit verkad på vad vi vet minst de fem senaste åren.

Förrän Summer träffade Simon. Och blev kär.
Vips lyfte hon snällt på baktassarna och sa -Be my guest! till hovslagaren som fick verka henne utan protester. Inte bara en gång av ren lyckträff utan flera gånger nu!
Helt fantastiskt och vi står förstummade… Honom får vi nu hålla hårt i. Och är tacksamma för att få välkomna honom in i teamet som cirkulerar kring Cirkus Iglatjärn.

Nästa gång jag skriver vill jag att det ska vara något varmare ute. Vi är mycket tacksamma för att vi fick konverterat vår elpanna till pellets och fick igång den lagom till första advent. Sen smällde ju kylan till och vi har väl legat på -10 ganska konstant den sista månaden. Pelletsen plingar och plongar i pannrummet och vi bär och vi bär dessa fördömda säckar, men vad gör det när elmätaren snurrar fram i mycket sakta mak och senaste elräkningen låg på 700 kr. Klart godkänt tycker vi 🙂


En sömnig Spike hälsar!


Lilla G står och väntar in våren…


Haly & Daniel tar sig en svängom

Vi har även haft besök av en fotograf, Emelie Lindohf, som fotat våra hästar. Tyvärr var inte solen framme men vad gör det när motiven gör så gott dom kan ändå! Kika gärna i hästarnas gallerier där det ligger några nya bilder tagna av Emelie. Titta också absolut in på hennes fotoblogg för att se mer kort. Jag lovar det är väl värt ett besök!
http://www.babbstaff.wordpress.com/

Nu hade jag nog inte så mycket mer för denna gången.
Må så gott alla

Nyårskrönika 2009

2009 var ett på många sätt bra år. Först och främst har alla varit pigga och friska. Vi fick två friska fina föl som vuxit upp och nu börjar närma sig ungdomslivet. Glen och Spike delar lya tillsammans medan Saigon får vänta lite till. Haly betäckte bara tre ston, men alla är dräktiga. Gwylfah har påbörjat sin utbildning under ryttare och det går mycket bra.
Haly har visats två gånger på utställning. Bägge gånger guldbelönad, en gång Hingstchampion reserv, andra gången Bäst i ras samt BIS-3. Tre stycken treåringar har visats på sommarpremiering, Först ut Långåsens Casablanca som erhöll 88798=40p och Avelsdiplom, strax därefter gick Enmarkens Miss Popeth och fick exakt samma rad och inkasserade Avelsdiplom nr 2. Sist ut för året gick vår egna Gwylfah som inkasserade 88888=40p och Avelsdiplom nr 3! En riktig smakstart för Halys avkommor. Casablanca fick förutom Avelsdiplom även Gångartsutmärkelse samt Hopputmärkelse på treårstestet med 49/52p och deltog i Riksfinalen. Och Gwylfah har förutom sitt Diplom blivit guldbelönad, Junior Champion, Bäst i Ras samt BIS-3.
Även några fler utställningar har det hunnits med. Twin Wilma en klart lysande stjärna denna sommaren. Fyra gånger visad= 3 Guld, Ett Best in Show, Best in Show reserv samt BIS-3! Cabina fölmönstad 40p, Gwydyr 39p unghästutställning, Glenfiddich 39p fölutställning samt föl-BIR. Wynono utställningsdebut med silverplakett, Långåsens Athena, Långåsens Brabantio samt Björklyckans Hella silverberlönade. Roligt att så många av barnen blir visade.
Vidare så har vår uppfödning Samarah blivit såld och kommer exporteras till Danmark där hon ska fortsätta sin karriär och bli uppvisningsprinsessa! Jätteroligt att generna sprids utomlands, även om det blir lite som att återvända hem, då ju pappa Haly kommer därifrån ursprungligen. Skoj att få ha lite koll på henne även på andra sidan sundet.
Nu laddar vi om batterierna inför 2010. Har faktiskt inte planerat in någonting speciellt. Det är Gwylfahs fortsatta utbildning som jag kommer fokusera på. Vi har ett knippe nyblivna fyråringar som det kanske kommer göras något mer, och några nya treåringar, Samarah (som nog är utflyttad då) Athena och Wilma.
Avslutar med en härlig bild på mig och Haly ifrån Strömsholm 2002, när han var under inhoppning. Den som letar skall finna – i gömmorna! Ha en skön fortsättning!