Fula ankungen blev en svan

Det var allt några stycken som rynkade på ögonbrynen när Spike föddes sent i augusti 2008 och sneglade på varandra och undrade ”med vad ÄR det där för något?”, för inte var han så speciellt vacker från början. Knoddig, med snipigt huvud och absolut ingen hals, även om man gjorde sitt bästa för att hitta något positivt med honom. För visst hade han positiva delar också, när man letade. Benen var bra tex, och så var han lite fulsöt sådär… Men mycket snäll och med ett härligt humör.
Alltså inte för inte som han fick sitt namn efter den lika fulsöta Spike (Rhys Ifans) i Notting Hill.

Spiken som han kallas för till vardags är iallafall jordens trevligaste häst, den absolut mest stabila uppfödning vi fått. Så himla genomtrevlig och fantastiskt intelligent och lättlärd. Grynets ungar brukar vara lite känsliga och ”kvicka” i huvudet medans Summers föl är mera lugna och stabila från början. Spiken kombinerar både det lugna och stabila med en kvicktänkhet och alerthet. Svårt att förklara, men han måste helt enkelt upplevas för att förstå. Han läser av oss människor mycket bra och reagerar för minsta kommando. Superlynne helt enkelt. Katter, hundar och grävmaskiner är piece of cake. Han vet inte hur man lägger öronen bakåt. Jag har nog aldrig sett dom bakåt faktiskt. Utöver sitt mycket trevliga temprament och annalkande goda exteriör så rör han sig kalas. Han är faktiskt mycket jämn sett till temperament, exteriör och gångarter. Annars är det ju inte helt unikt att de individer med högre poäng på typ bara rör sig mediokert, och de med de bästa gångarterna har någon nackdel typmässigt sett. Spiken har allt för tillfället, så det är bara till att njuta av honom innan han går in i nästa växtfas. Vi har alltid betraktat Spiken som en perfekt brukshäst, men nu när man ser honom börjar man fundera framåt lite. Fortsätter han arta sig såhär väl kanske det inte är helt bortkastat att visa honom som hingst om några år. Deltagandet är ju lågt så då kan man ju lika gärna få en bedömning utav honom. Den som lever får se (och vilken köpare som dyker upp spelar ju naturligtvis en avgörande roll) Hade han varit med på premiering idag eller nästa år hade man absolut inte behövt skämmas för honom iallafall, sina blotta 19 månaders ålder till trots.

Mycket roligt var det iallafall att komma hem och se vad som hänt med honom under vintern, för han har blivit en riktig snygging!! Bara titta och njut!

SÅ ska en cob röra sig!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s