Välkommen hem Spike

Spike har idag kommit hem från sitt härliga sommarlov på Bassholmen. Vad hände med den lilla fölungen som vi lämnade där? Med hem har vi fått en unghäst ju? Hjälp vad han har vuxit över sommaren, han börjar bli stora karln.  Han ska få acklimatisera sig hemma en liten stund sedan blir det ett möte med veterinären. Han ska bli någon familjs bästa vän är vår tanke och förhoppning, och förhoppningsvis få komma ut och visa sig litegranna också. Spike är till salu så känner någon någon som söker en trevlig ridhäst så finns det en här. GOTT HEM är ett krav. Bjuder på några nytagna bilder från idag. Schamponering av man, svans och ben kommer en annan dag och då bättre foton.

September

Det är inte så mycket som händer nu på hästfronten. Hösten börjar infinna sig och den där höga klara luften lägger sig som en matta över staden på morgonen. Skönt tycker jag, inte för att sommaren är slut, men det innebär också att flygfän och stickande insekter försvinner och hästarnas pälsar börjar se ut som dom ska igen.

Lite smått och gott på avkommefronten.
Twin Wilma visades på Riks och blev där silverbelönad klassvinnare! Mycket roligt. Särkens Celiné visades i Kållared och fick där en bronsmedalj, hupp! Tror resultatet hade blivit annorlunda med svensk domare men så är det ibland. Liiite tråkig bedömning tycker jag på en fin häst som har framtiden för sig, men men. Oavsett är det jättenyttig träning för unghästarna att få komma ut och se sig om och känna på atmosfären på tävlingsplatser och bli lite badade och hanterade.

Engelska domare har vad jag har uppfattat en sämre tolerans emot växande unghästar. Dom ska vara färdiga i hull och utveckling annars blir det inga topp-placeringar. Jag vet inte om jag är så förtjust i den filosofin då hästar ska växa långsamt. Det tar sin tid innan rörbenen sluter sig och de allra översta ledgångarna armbåge/bogled osv stabiliserar sig inte förrän vid två års ålder, varför då göda på dom massa extra vikt att bära på? Om många av de utländska domarna hade lite mera kunskaper om djuren de dömer hade de kanske dömt på ett annat sätt.
Det var ett helt annat spår men nog så viktigt tycker jag.

Lite mera foton på Bentley och Mozart. Fina killar som verkligen börjar bli stora, hu vad tiden går.
Titta och njut, är dom inte fina?


Bentley, Foto: Åsa Johansson ©


Bentley, Foto: Åsa Johansson ©


Mozart, Foto: Mari Brolund ©


Mozart, Foto: Mari Brolund ©

Mera Derwen

Jag blev så nostalgisk när jag tittade igenom mina gamla Wales-bilder så jag tänkte bjuda på ett litet potpurri.

Lika som bär eller?
Detta är Summers mamma, Buckswood Amber Princess

Jättegamla  Derwen Queen of Hearts. Mamma till bla championhingsten Derwen Quartz. Man skärskådar väl inte en gammal dam dess kropp så jag tycker vi nöjer oss med att njuta av hennes fridfulla huvud. Inte för att det var något som helst fel på hennes hull, hon var mycket välbehållen, men detta blev nog bästa bilden.

Derwen Groten Goch, 25 år gammal nu vinnare av prestigefyllda Prince of Wales Cup 1986, 1990 samt 1992!

Tireinon Gwenlais, mamma till bla Derwen Gladstone och farmor till Haly

”Pensionärerna i skymning”

Amber Princess igen

Vy med havet bakom oss och med blicken mot Derwen. Till höger i bild Ynyslas House

Inne i Derwens museum. Där är det fullt med foton från förr. Sånt som gör mig helt lyrisk och mina ögon är som hos ett barn på julafton. Kan inte få nog av alla intryck och vill minnas så mycket som möjligt när jag åker därifrån.

”Foto på foto” av Derwen Dameg. Det fantastiska stoet som blev buköppnad högdräktig och opererad och klarade det. Samma år senare på sommaren vann hon Prince of Wales Cup!

Ifor Lloyd ägaren av Derwen samt vår mycket goda vän och guide, Gunn Johansson ifrån Burhult.

Halys mamma Derwen Dancing Rivers!
Vet tyvärr inte vilket år kortet är taget så jag vet inte vilken fölunge som är vid sidan, tror inte det är Haly iallafall.

Stohagen igen

En underbar tvåårsmärr.

Denna ville mamma ha med sig hem.

mera föl

Söt valack.

Solnedgång över Derwen

Hej då, syns nästa gång!

Fölsafari på Derwen

Derwenstuteriet ska den 8 November ha ett typ av fölsafari med sina avvanda föl för året. Eller ”weanlings” som vi sa i fullblodsbranschen är föl fram till, under samt efter avvänjning.

För Er som råkar ha vägarna förbi Ceredigion kan jag varmt rekomendera stuteriet ett besök.

Drömmer mig tillbaka till hösten 2007 när jag var där senast. Åker tillbaka om några veckor och hoppas verkligen vi hinner klämma in en titt på Derwen men det är nog frågan om då rumporna mest kommer vara bänkade i Builth Wells….

Bjuder på några fölkort från senast det begav sig iallafall. Är dom inte rara så säg!

Hösten närmar sig

Vädret blir aningens kyligare tycker jag allt och nog märks det att höstluften börjar dra in.
Först lite nyheter. Riks är avklarat men vi var inte på plats i år. Halys dotter Twin Wilma visades med den äran, klassvinst och silverplakett med sig hem. Halys ryttare Stephanie Linde deltog med två ponnyer både vid hand och i ridklasser. Vinst i ridklassen med Lagmanshaga Novell och en fjärdeplats med Duncarra Beauty. Grattis och bra gjort!

Fölen har kommit in i ruggning och är nu i skiftande färg… Glenfiddich blir definitivt leverfux som sin far, Saigon blir troligen normalt rödfux. Saigon behåller vi troligen ett litet tag för att se hur hon utvecklar sig, hon ser fin ut just nu. Bra linjer, bra rörelser som alltid med Summers föl men framförallt ett härligt humör. Grynets föl är mer reserverade och svårflirtade som föl men den här ska vara i knät på oss helst hela tiden och bossar med storebror Glen. Hon är en häst med humor och det är inte för inte som vi drar paralleller med Samarah.

För övrigt har vi fått rapport ifrån henne och hon frodas med hälsan i behåll. De har fått ligga lite lågt med tricksen med henne då hon har lätt att bli överambitiös och vi vill ju inte ta ur henne all arbetslust på en gång. Nästa år ska hon premieras och enligt uppgift är hon mycket vacker. Spännande!

Gwylfah går nu med både sadel och ryttare och det går framåt. Tre gånger med ledare behövde vi men nu rider vi ut själva. Även där gäller samma sak. Unghästarna blir lätt överambitiösa och det är lätt att missa signalen när de blir trötta. Jag försöker ta det hyfsat lungt med henne. Hon får framskor i slutet av månaden då hon ömmar på grusvägarna, sen blir det arbete varannan dag, och vartannat pass med ryttare och vartannat tömkörning. Det innebär ryttare max var fjärde dag. Hon har ju faktiskt inte blivit tre ännu och hennes kropp behöver fortfarande stärka sig mycket till.

Haly och Steffis tävlingsdebut närmar sig. De har bara känt varandra i några veckor men ekipaget artar sig.
Återkommer med rapport när debuten är avklarad.


Foto co: Familjen Linde-Alm

Cobbar kan!

Vi som väldigt gärna vill se att cobbar visas ute på tävling och faktiskt utnyttjar sin fulla potential blir väldigt glada av att se sådana här filmer.
Det här är welsh cobhingsten North Forks Brenin Cardi e: Canterbrook Llwynog Du ue: Bayford True Patriot som går de allra högsta klasserna i dressyr i USA. Cardi tävlar där FEI-klasser och har debuterat Intermediare 1.

Cardi FEI Kür

Cardi håller clinic

Prix St Georg

Cardi är linjeavlad både på Derwen Rosinas Last och Nebo Black Magic och har därmed samma linjer som vi valt att avla på. Roligt att se att våra visioner faktiskt finns nånstans därute, även om det i detta fallet råkade vara på andra sidan stora havet.

Cardi bor till vardags hos www.winterlakewelsh.com

Ömsom vin ömsom vatten

Inte riktigt lika roliga nyheter har vi ifrån småland. Bikini fölade för några veckor sen, en stor och välnärd mycket fin hingstunge, fux såklart med fyra vita strumpor och bläs. Tyvärr var han lite slö från start och kom aldrig riktigt igång. Trots intensivt arbete med att få honom pigg och vital så orkade han inte med, utan lämnade tyvärr Bikini och Yvette efter ett knappt dygn, till stor sorg. Vi blev såklart mycket ledsna över detta då vi vet att det var en mycket efterlängtad förlunge. Men naturen har ju sin gång och det är är inget vi kan påverka. Ibland skiter det sig helt enkelt. Vi beklagar så hemskt mycket och hoppas att både Bikini och hennes mattar kommer över detta till slut.

Så en lite dämpad uppdatering idag.
I övrigt lite nya kort i avkommegalleriet.

Må väl och ta hand om er i midsommartrafiken, och kom ihåg – Kör inte fortare än din skyddsängel hinner med att flyga.

Välkommen Glenfiddich!

Då får vi nöjet att välkomna Glenfiddich in i skaran av barn som föds på gården, femte hingsten av sju möjliga. När ska vi få lite ston? Inte för att vi inte är nöjda med lille vispen, han är lika reslig och med samma utstrålning som sina syskon. För att inte Daiquire skulle hamna utanför som dels inte har samma pappa och heller inte ett welshklingande namn så återgick vi till drickbart tema denna gången och han fick bli döpt efter whiskeyn från högländerna, det är väl nog så värdigt en cob! Min kära sambo har väldigt roligt åt göteborgare överlag och nu är lyckan gjord när han dessutom kan få kalla lille fölet för Glen….

Halvtid

Då var vi halvägs igenom årets fölningar. Alla friska och krya. Det är tre stycken ljuvliga Halybarn som fötts geografiskt spritt. Först ut partbredkillen Bentley i Laholm. Nytt kort på honom kommer strax. Som nummer 20 av Halys barn kom Mozart i Uppsala, även han får snart ett nytt kort i galleriet. Som nr 21 föddes en liten welsh cob fröken utanför göteborg. Alla mår bara bra och fölningarna har gått bra. Skönt! 3 avklarade och 3 kvar. Härnäst väntar vi in Bikini i Småland, Celebrations dotter. Den blir spännande, Celine blev ju så väldigt vacker!  Sen våra två kickor som avslutar säsongen. Grynet har faktiskt börjat sätta juver så hon går nog inte över tiden så länge i år heller. Hon började sätta den 21:e, så har vi tur och det stämmer med tidigare år så fölar hon runt midsommar, det blir trevligt för då är jag i Göteborg! Summer avslutar i slutet av juli så hon har såklart inte kommit så långt juvermässigt ännu.
Gwylfah står med svullet framben och tur i oturen var det. Det har ju varit treårstest de två senaste helgerna i stockholm, och jag velade in i det sista om jag skulle anmäla eller inte. Men jag tyckte innerst inne att hon inte var riktigt färdig och jag åker inte för att få mediokra eller halvbra poäng. Jag vill visa hästens kvaliteter och det var hon inte färdig för vid anmälningstidens slut. Så jag valde att inte anmäla. Hon ser logiskt nog ut som en tvååring gör mitt i vintern. Lite överbyggd bak och med aningens framtunga rörelser. Det var nog lika bra att jag inte anmälda för sen i fredags har fröken stått med en svullen ytlig böjsena på ena fram. Vad hon gjort vet jag inte man hon absolut inte hoppa på benet så jag hade ändå fått stryka mig. Det var helt enkelt meningen att inte delta….

Vi får satsa på kvaliteten istället och se om det går bättre. Hon är välutvecklad i kroppen och mycket musklad så jag har planer på att påbörja inridningen fram emot slutet av sommaren. Precis som mamma Grynet så har hon mycket mellan öronen (på ett positivt sätt) så hon kommer nog må bra utav att få börja jobba lite mentalt.
Flytten för Haly till Stockholm börjar snart vankas och det känns så himla bra! Skönt att få någon som kan ta hand om honom på heltid och så att han får komma ut och tävla lite nu när han är i sin bästa ålder. Och snart kan jag ju få komma igång med Gwylfah också. Är träningssugen, jätteskoj ska det bli iallfall att få jobba ordentligt igen. I övrigt har vi jättemycket att pyssla med vårt hus så därför dröjer uppdateringarna. Det får bli så ibland när tiden inte räcker till.  Var sak har sin tid. Kram från stockholm.