1 Augusti skullle Särkens Celine treårsmönstras. Hon har enligt Anneli vuxit jättemycket under försommaren och blivit riktigt ifylld i sin kropp, men var av tillväxten lite stel i sin trav. Nästan alla Halys avkommor skrittar mycket bra, och Celine tillhör den skaran, så hon fick en 9a på skritten. Siffrorna blev 87797=38p och Kvalitetsbokförd. Grattis till Cilla som äger henne!
Bild från tidigare i våras.
28 Juli var det dags igen att plocka fram släpet. Det hann aldrig stå framme och bli dammigt den veckan inte 😉
Haly och Alva med compani åkte till Kungsbacka ridklubb för att kolla lite träningsstatus i en LA:4.
Alva skötte sig mycket bra och red det bästa hon kunde, Haly däremot skötte sig mindre bra och tappade bjudningen totalt när de skulle in på banan. Bristande bjudning gjorde det svårt att få fram både lydnad och schvung. De slutade dock ändå på godkända 59,52 %.
LA:4 är ett svårt program, och det rids på 60-bana. Hemma har vi bara 40 så de hade inte ens kunnat öva programmet innan. Därmed tycker vi att trots Halys bristande intresse för sin uppgift så blev det en klart godkänd debut.
och så ett par bilder hemifrån paddocken.
Den 25 Juli var det dags att packa in Saigon i släpet istället och bege oss till Gräfsnäs för den årliga premieringen. Gräfsnäs är ett härligt ställe med alltid trevliga människor och en fin miljö runtomkring då premieringen alltid är förlagd till slottsparken.
Förra året när vi visade Summer så klagade jag litegrann på att det blev så mycket nerförsbacke att hon inte fick till sin fina trav riktigt. I år höll tom domaren Morgan J med om att nerförsbacken inte gjorde Saigon rättvisa så jag fick ställa upp med mansidan mot honom istället för den manfria så att profilen skulle bli bättre. Har nog aldrig hänt förut 🙂
Kritiken blev följande:
”Välutvecklad av lättare modell, lång hals, bra bål och överlinje, ngt små ledgånger, ngt tät och tåvid fram. Lång vägvinnande skritt och lätt trav med bra hasarbete.” Betyg 88798=40p
Känns trevligt att hon går från klarhet till klarhet, jag har trott på henne från dag ett när hon var ett litet skrangel. Till och med under sin magra period förra året såg hon bra ut om man klädde på henne lite hull och muskler med ögonen.
Dessutom om man får ”skryta” fick jag massor av beröm för min visning, och Saigon fick extra cred för att ha blivit visad i ett alldeles utmärkt skick. Sånt värmer.
Och så lite bilder. Stort tack till Anna som följde med som medhjälpare och fotograf 🙂
(Anna har också strängeligen Copyright på samtliga bilder!)
Den 23 Juli var det dags.
Vi hittade till slut rätt köpare, efter ganska så många intresserade. Vi är fullt övertygade om att vi valt rätt. Summer är oss en mycket kär familjemedlem som inte slumpas bort till första bästa. Valet av köpare blev till slut flickan Felicia och hennes mamma Lena. De bort helt underbart vackert på en stor gård i ”urskogen” inte långt ifrån norska gränsen. Det var med visst vemod som vi körde dit henne och vinkade hejdå, men hon bara klev ur transporten, sniffade i luften lite och slog sig sedan till ro med oss på gårdsplan under tiden vi stod och pratade.
De har redan varit ute och ridit flera gånger och vi får bara positiva rapporter därifrån så även om det tog lång tid för oss att bestämma oss för att sälja så känns det mycket bra nu när det är gjort.
Vi har ju både hennes dotter och son Saigon och Samson kvar, så blodet finns ännu kvar på gården och kanske att Saigon får stanna, det är ju kul att ha döttrar kvar efter ens fina ston som man tycker så mycket om.
Så hej då Summer, tack för den här tiden och ha det så jätteskoj i Dalsland!
De dåliga tiderna förföljer oss.
Nåddes häromdagen av det tunga beskedet att en mycket mycket kär vän sedan många år alldeles nyligen slutligen somnat in för gott efter en lång kamp mot sin sjukdom.
Inte på något sätt oväntat men man blir ändå chockad. Förstår nog fortfarande inte att hon är borta. Träffades i påskas på Williams kalas och då var hon sitt vanliga jag, glad och pratig och med energi till tusen. Därefter gick det fort utför och nu finns hon inte mer. Konstig känsla.
Det var en sådan vän vi aldrig hade fått om det inte var för welsharna. Det var rasen som förde oss samman för många år sedan nu och vi har upplevt så mycket roligt tillsammans, flera utställningar, clinics, kurser, resor och inte minst vår senaste resa till Wales.
Skratt och bus sitter kvar i minnet och kommer vara så vi minns henne.
En kväll för länge sedan satt jag och surfade runt på kvällen och hamnade på en mycket vacker musikvideo på Youtube. I samma stund ringer Madde från göteborg för att berätta att M blivit sjuk. Låten gick runt runt i bakgrunden medan tårarna strömmade ner för kinderna. Det har sedan dess varit ”hennes låt” och jag har inte kunnat höra den utan att tänka på henne, vår bästa vän.
Så, en sista gång – till dig:
Sov så gott käraste käraste du, och ha så roligt med Nisse och Linda 
Saker går inte alltid som planerat. Som vi sagt förut, ju fler bra och okomplicerade fölningar vi har, ju närmre kommer man den här oundvikliga katastroffölningen. Nu fick vi inte den fölningen hemma på gårdsplan. Men stackars Maria som har Gwylfah fick den upplevelsen istället.
Maria får berätta själv om den hemska gårdagen 😦
En snabbuppdatering. Både Viola och Grynet är dräktiga. De är betäckta samma dagar ironiskt nog så det blir beräknad ankomst nästa år samma dag också. Viola var klockrent dräktig vid 16 dygn med en jättefin rund och symmetrisk fosterblåsa. Vi kunde inte hitta något alls på Grynet då, bara lite ägg på gång och en odefinierbar cysta eller liknande mitt i livmodern. Det kunde vara en dräktighet så veterinären ville avvakta innan vi började behandla henne. Ny koll efter två dagar för att se vart ”cystan” tog vägen. Den hade då halverats i storlek. Vi var nu hyfsat säkra på att hon var odräktig och beställde ny tid till efter midsommar för då borde blåsan resorberats helt och hon borde kommit i ny brunst så man kunde odla henne. Men efter midsommar var aktiviteten i äggstockarna totalt noll men cystan/blåsan hade nu vuxit till sig rejält och man kunde nu se kanter av en fosterblåsa. Alltså dräktig! Hoppas hoppas att hon håller i den nu bara. Ny koll på måndag för att vara på säkra sidan att den växer, och för att se att det inte ligger en tvilling bakom, då kanterna var något ojämna. Det är aldrig positivt så vi håller tummarna för att det ska se bättre ut på måndag.
Och bara två veckor kvar till Lilla G ska föla, det är så himla spännande!!
Den jättevarma lördagen den 11 juni begav sig transporten till Gråbo Ridklubb för två starter. En LB:0 och en LB:1. Det höll på att inte bli någon start över huvudtaget. När det var dags att plocka ut honom ur transporten och börja göra i ordning inför framridning så kommer tanken farandes – la jag ner tränset….?
Men nej, tränset låg kvar hemma 🙂
Paniksamtal till Anders som fick kasta sig i bilen och komma farandes med tränset i högsta hugg. En hjälm kan man ju alltid låna men träns är det ju värre med. Det blev en nervös stund med Haly kvar i transporten, där fick de sadla och borsta och linda ben så gott det gick. Med 20 minuter tillgodo anlände Anders med räddningen. Framridningen fick gå i raketfart men det var nog lika så gott för Haly gick som en raket även på banan vilket återigen gav dom en trevlig andraplats med härliga 68,438 %!! Det är deras personbästa hittills !!
Till andra klassen blev Haly lite väl trött, dels av värmen sen för att han betäcker hemma samtidigt så orken började tryta. Men han ska ha cred för att han uppför sig fantastiskt trevligt på tävlingsplats trots att han har dubbla arbetsuppgifter för tillfället.
Nåväl, andra ritten blev lite mattare och de hamnade på en sjätteplats utanför placering med ändå fullt godkända 66,207 %. Nu blir det en liten paus på tävlandet då det tyvärr knappt finns några dressyrtävlingar på sommaren. Men istället ska det fortsätta träna hårt hemma och finslipa detaljer inför höstsäsongen.
Stort grattis till vår ”stallkamrat” (närmsta granne) Elin som vann sin ena klass med sin fina ponny Wilma!
Resultat ifrån dagen
Paddockslitet lönade sig.
Under den varma dagen i lördags så blev det med mycket liten marginal en sjätteplacering med 63,7% (utanför) i LB:1. Hela tre stycken delade förstaplatsen, är inte det väldigt märkligt? För mig känns det som att domaren då inte vågar utnyttja skalan under bedömningen utan fastnar på 66766 osv. Sjätteplats kan låta långt ner i listan men det skiljde bara en ynka procent till förstapristagarna.
Resultat LB:1
I LA:1 gick det desto bättre. De gjorde ett fint och stabilt program som gjorde gott intryck på domaren så efter ritten befann de sig överst på resultattavlan med 63,9%.
Det höll ett litet tag men näst sista ryttaren petade ner dom till en andraplats, nog så hedervärt för att bara vara andra starten i LA tillsammans, och för att inte ha tävlat tillsammans sedan november förra året!!
Resultat LA:1
På söndagen fick han vila lite men på måndagen var det dags att jobba lite igen. Nu var det hoppträning som stod på schemat. Första träningen på en herrans massa år när jag tänker efter, så de bara kände lite på varandra och testade enkla kombinationer, doglegs, lite studs och böjda spår och vatten. Det gick såklart kalas. Haly älskar att hoppa!
Liten kort filmsnutt från en runda inne i ridhuset. De fick lämna paddocken och gå in när himlen öppnade sig över dom därför blev det lite mörkt. Det är också därför det är ett herrans ljud på filmen!
Lite bilder från Alva och Halys träning i veckan som gått. Av nån anledning blev det flest bilder från vänster galopp, under travarbetet hade jag fullt upp med att drilla så då hänger jag inte med med kameran. Galopparbetet däremot är enbart ren njutning att se på, kraftfullt och avspänt i perfekt balans och harmoni.
Welshfolket må ha förbarmande, men jag vill ju inte att dom ska bli utskrattade på tävling, därav är svansen trimmad a la halvblod och manen klippt ! Må jag inte brinna i helvetet för detta helgerån 🙂
Iglatjärns Welsh Cob 