Till minne av Gårdvarens II Xtas

Usch detta inlägg har legat och gnagt i huvudet under många månader nu men jag har aldrig riktigt fått styrka nog att få ner det i skrift. Men jag vill heller inte låta det gå obemärkt förbi för våran hoffe Gårdvarens II Xtas till vardags ”Alva” var en så kär vän att vi absolut måste hedra henne en sista gång även i denna blogg.
Onsdagen den 30 Juni så rycktes hon mycket hastigt och dramatiskt bort i en fruktansvärd olycka där jag låter detaljerna utebli. Vår enda tröst är att det förmodligen gick fort då hon låg och sov när det hände.
Det blev mycket chockartat för oss allihopa. Ingen hade väntat sig att hon skulle försvinna från oss i så unga år. Hon var bara 5 år. Full av livsglädje och bus och älskade att vara med husse Anders på jobbet och åka lastbil runt om i sverige. Hon vaktade gården här hemma och var tuff när det gällde och jordens största kelgris däremellan.
Hon blev den andra hunden i rad som hastigt gått bort i en olycka så man börjar undra vilken förbannelse som vilar över oss egentligen. Vår andra stackars hund Milou är nu ensam kvar för andra gången och det var förmodligen lika jobbigt för henne i början. Hundar sörjer på ett speciellt sätt precis som vi gör. Hon har inte heller varit sig själv under sommaren men nu när hösten kommit och vardagens rutiner infunnit sig så har även hon kommit till ro. Hon är gammal nu så vi får njuta av henne så lång tid det är kvar. Någon ny hund i familjen blir det inte. Milou ska få avsluta själv hos oss först.

Sov så gott kära Alva på kullen där du har utsikt över gården, precis där du gillade att ligga och vakta. Lek och ha det roligt med Raffa i himlen. Jag är övertygad om att ni två har mycket roligt tillsammans

2010 har varit ett hemskt år. På kort tid i våras avled två av våra vänner, en i sjukdom och en hastigt i en MC-olycka, med bara ett par veckors mellanrum. Alva omkom inte långt därefter i sin olycka, sen skrämde Saigon livet ur oss med sin plötsliga blockhälta och nu senast kastade Grynet sitt föl. Hoppas året är slut snart och att 2011 bara kan bli bättre.
Givetvis har 2010 haft sina ljusa stunder också, många sådana. Men i stunder av sorg blir det det svarta och sorgliga det som tar över och det måste få lov att göra det ibland så att man kan bearbeta det och gå vidare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s