Saknad

De dåliga tiderna förföljer oss.

Nåddes häromdagen av det tunga beskedet att en mycket mycket kär vän sedan många år alldeles nyligen slutligen somnat in för gott efter en lång kamp mot sin sjukdom.
Inte på något sätt oväntat men man blir ändå chockad. Förstår nog fortfarande inte att hon är borta. Träffades i påskas på Williams kalas och då var hon sitt vanliga jag, glad och pratig och med energi till tusen. Därefter gick det fort utför och nu finns hon inte mer. Konstig känsla.
Det var en sådan vän vi aldrig hade fått om det inte var för welsharna. Det var rasen som förde oss samman för många år sedan nu och vi har upplevt så mycket roligt tillsammans, flera utställningar, clinics, kurser, resor och inte minst vår senaste resa till Wales.
Skratt och bus sitter kvar i minnet och kommer vara så vi minns henne.

En kväll för länge sedan satt jag och surfade runt på kvällen och hamnade på en mycket vacker musikvideo på Youtube. I samma stund ringer Madde från göteborg för att berätta att M blivit sjuk. Låten gick runt runt i bakgrunden medan tårarna strömmade ner för kinderna. Det har sedan dess varit ”hennes låt” och jag har inte kunnat höra den utan att tänka på henne, vår bästa vän.

Så, en sista gång – till dig:

Sov så gott käraste käraste du, och ha så roligt med Nisse och Linda

Motvind

Saker går inte alltid som planerat. Som vi sagt förut, ju fler bra och okomplicerade fölningar vi har, ju närmre kommer man den här oundvikliga  katastroffölningen. Nu fick vi inte den fölningen hemma på gårdsplan. Men stackars Maria som har Gwylfah fick den upplevelsen istället.
Maria får berätta själv om den hemska gårdagen 😦

http://agarden.blogg.se/

Dräktiga

En snabbuppdatering. Både Viola och Grynet är dräktiga. De är betäckta samma dagar ironiskt nog så det blir beräknad ankomst nästa år samma dag också.  Viola var klockrent dräktig vid 16 dygn med en jättefin rund och symmetrisk fosterblåsa. Vi kunde inte hitta något alls på Grynet då, bara lite ägg på gång och en odefinierbar cysta eller liknande mitt i livmodern. Det kunde vara en dräktighet så veterinären ville avvakta innan vi började behandla henne. Ny koll efter två dagar för att se vart ”cystan” tog vägen. Den hade då halverats i storlek. Vi var nu hyfsat säkra på att hon var odräktig och beställde ny tid till efter midsommar för då borde blåsan resorberats helt och hon borde kommit i ny brunst så man kunde odla henne. Men efter midsommar var aktiviteten i äggstockarna totalt noll men cystan/blåsan hade nu vuxit till sig rejält och man kunde nu se kanter av en fosterblåsa. Alltså dräktig! Hoppas hoppas att hon håller i den nu bara. Ny koll på måndag för att vara på säkra sidan att den växer, och för att se att det inte ligger en tvilling bakom, då kanterna var något ojämna. Det är aldrig positivt så vi håller tummarna för att det ska se bättre ut på måndag.

Och bara två veckor kvar till Lilla G ska föla, det är så himla spännande!!