Saigon utställningsdebuterar

Idag var det Saigons tur att hamna under lupp.
Hon har varit väldigt svårfödd då hon är en extremt livlig häst, som aldrig är stilla en sekund. I hagen ska det busas, springas, raceas och hoppas runt hela tiden. Och det är verkligen precis hela tiden. Hon har så mycket energi så hälften vore nog. Vi vräker i henne mat men allt slinker lika fort igenom 🙂
Nu tyckte vi iallafall att hon var såpass i hull att man kunde visa henne utan att skämmas alltför mycket. Vi är mycket väl medvetna om att hon inte är någon brolier på något sätt, men det står ju i rasbeskrivningen att ”variationer i typ får förekomma”, något som inte särskilt många domare anammar.
Men jag hade en känsla av att Ronny Johnsson just tillät olika typer, och därför vågade vi anmäla.
Hon var jätteduktig hemma när vi badade och trimmade till henne. Blev lite på tårna när vi skrittade fram men det ligger i hennes temprament överlag så det är inte så mycket att göra åt. Hon höll sig iallafall på mattan och gjorde vad jag bad om när jag bad om det. Jätteduktig tjeja!

Omdömet blev såhär:
”Feminim, vackert huvud, naturlig resning, välformad rygg och kors. Benad för sin storlek, tät och tåvid. Taktmässig skritt och lätt och vägvinnande trav.” 88788=39p och vi är jättenöjda! Blev nr 1 av 2 i klassen.

Benstället är hennes akilleshäl, och vi får hoppas att hon växer i sin kropp lite det finns en hel del att fylla ut där. Traven är helt fantastiskt när den väl visas och även skritten är mycket bra. Så hon kommer att bli  rolig att visa även framöver när hon har fått massa rutin.
Nu går hon nöjt i hagen igen med täcke på. Imorgon ska hon och Summer åka till ett nytt bete en bit bort. Regnet öser ner så Haly och Viola fick komma in, dom stod och frös stackarna. Hoppas på lite bättre och varmare väder snart!
De nya vallarna har fått sin sådd och blivit harvade igen så nu väntar vi bara på att det ska börja växa. Jag har kört lite med Haly och Alva i veckan och nästa helg ska dom ut igen på tävling. Rutin ger färdighet och färdighet ger framgång. Heja heja jobba på!

Avslutar med ett stort grattis till vår gode vän Veronica som äntligen fått sitt första föl – som hon har väntat på denna!! Grattis Veronica!!

Lite hemsideförändringar

Jag tjurnade ju till litegrann när DinStudio huxflux höjde sina priser mycket kraftigt, och har sedan dess haft funderingar på att byta leverantör. Så nu har jag gjort slag i saken och skaffat oss en ny bas att lägga hemsidan på. Den är mycket enklare att hantera med många fler möjligheter att göra den personlig.

Jag har gjort några förändringar. Våra avkommor har fått avsevärt mycket mindre plats på denna sidan, och utrymme ges istället till de hästar som bor här permanent. Gästboken är för tillfället borttagen, får se om jag får lust att sätta tillbaka den. Det är jättetrevligt att både nya och gamla bekanta hör av sig, men skicka gärna ett mail istället via kontaktformuläret, så blir det lite personligare.
Bloggen finns kvar via länk men jag kommer inte längre känna press/stress att uppdatera den. Hemsidan är helt enkelt nu omgjord för att vara en informativ sajt om Iglatjärn stuteri och våra hästar. Var häst har sin kant men det kommer inte att uppdateras så flitigt. Kanske att det blir lite nya fotografier ibland bara. Sidan är tänkt som en ren informationskälla angående våra hästar och vi som bor här, därav att jag också plockar bort gästboken som ger den en levande prägel.
Varför detta undrar ni? Varför göra något till det sämre?

Anledningen är två saker.

1. Jag har hållt på med hemsidan sedan 2003 när den först öppnade, när vi fick vårt första föl Daiquire. Det känns som att man har skrivit samma saker om och om igen. Jag börjar tröttna litegrann på alla upprepningar. Det är helt enkelt inte lika kul längre.

2. Min lilla Iglatjärn-filial i Stockholm har ju utökats med ytterligare en familjemedlem sedan november. Jag säger inte att jag inte har tid för hemsidan pga småbarn, för det har jag, men jag har inte lust att sitta här under tiden han sover, då finns det andra sysslor som behöver tas omhand. Jag har inte heller lust att placera honom på en filt på golvet med leksaker i näven för att jag ska surfa när han är vaken. Det vill jag inte.

En god welshvän sa till mig en gång i tiden att var sak får lov att ha sin tid i livet utan att man ska få dåligt samvete för det. Detta är en sådan sak (tack Helen, jag har tänkt på det många gånger!)

Så därför försvinner den levande touchen på sidan och den blir lite tråkig och strikt informativ istället.
Men vi finns kvar IRL, så kom gärna förbi om ni vill hälsa på och snattra welsh.

Må så gott!
Vid tangenten ~ Sofia

Summer

Som ni kanske sett på salu-sidan så är Summer till salu.
Vi har helt enkelt inte tid till alla hästar. När vi började ta egna föl för 10 år sen så var förhoppningen om att kunna ha 3 ston i avel. Vi hade Grynet, köpte Summer och efter ett tag kom Lilla G som vi sparade.
Sen flyttade jag till Stockholm, och även om jag vill tillbaka till Göteborg kommer det inte att ske inom den närmaste tiden. Tre avelsston är då för mycket för Madde att ta hand om ensam efter jobbet på vardagkvällarna efter att Haly och unghästarna har fått sitt. Så vi har beslutat att bara ha två avelsston i stället. Grynet har sin självklara plats hos oss, dels för att ”gammal är äldst” och dels för att hon är speciell för oss som första cob.
Haly kommer aldrig att säljas, det finns inte en check som kan täcka hans värde. Och sen har vi beslutat oss för att behålla Lilla G som avelssto och vi tackar av Summer istället.

Summer är ju mitt i livet och har många goda år kvar. Hon är riden en del och kan nog ha mycket kul med rätt ryttare framöver. Det känns lite ”sådär” att sälja henne, men det känns ännu mera ”sådär” när man går förbi boxdörren på kvällen och Summer sticker ut huvudet och vill ha lite pyssel och borstning och så hinner man inte…

Så, rätt person har inte dykt upp ännu, vi väntar fortfarande på den perfekta köparen. Och hittar vi inte den stannar hon kvar.

Godnatt Milou

Torsdagen den 28 April så sa vi godnatt till vår gamla tant Milou.

Milou blev nära 14 år vilket är mycket hög ålder på en Wheaten. (Irish soft coated wheaten terrier).
Hon föddes i Gnarp 1997 där hon köptes av oss. Hennes riktiga namn är Tjärnviktorpets Magda men vi kallade henne rätt och slätt Milou.
Nu var hon gammal och grå sedan länge och det var dags för henne att hälsa på Alva och Raffa i hundhimlen. Milousan hade haft ett mycket bra liv och bott på landet i Lexbydal i 13 år. Hon hade de sista åren lite trassel med juvertumörer som opererades men aldrig blev riktigt bra, vilket är förståeligt såhär sent i ålder. Hon mådde bra och var pigg ända fram till de sista veckorna när hon rasade, både kroppsligt och mentalt och det var då dags att ta det tunga beslutet.

Milousan var en mycket kär och saknad vän som nog hela släkten och bekantskapskretsen kommer att minnas med ett leende. Hennes ruscher över gårdsplan jagandes efter nåt hon inte riktigt visste vad, och hennes nos som alltid sökte sig till en tom hand för att få en klapp.

Sov så gott stumpan, lek och ha skoj och hälsa till Alva och Raffa från oss.

Vår, nästan sommar

Inte mycket har hänt sen sist. Saigon grejas med en hel del. Hon har varit iväg flera gånger och löshoppat för Uno Boman. Han är lyrisk över henne och säger att hon är mycket talangfull. Hennes protokoll är fyllt av superlativer såsom Mycket Gott och Utmärkt! Sånt är alltid roligt, att se avkommorna göra väl ifrån sig ”inom sporten” även om de inte har kommit ut där ännu, men anlagen finns ju iallafall.
Saigon är fortfarande till salu men priset på henne stiger hela tiden. Hon går sannerligen från klarhet till klarhet, hon är redan nu mycket snygg men inte ”broilerfödd”. Hon kommer vara väldigt snygg som 4-5 åring tippar jag på. Hon ska visas på sommarpremiering samt i Lerum, och kanske i Hanaskede.

Vi hade en härlig påsk hemma i göteborg som gick i sjukdomens tecken, men det var underbart att få sitta ute på kvällarna, man kunde tro att det var ljumna sommarkvällar, om det inte varit för att gräset var lite för kort i hagarna. Summer och Saigon gjorde oss sällskap och käkade ostbollar.

Vi har varit en sväng och hälsat på Spike, han tar sig med stormsteg han med. Han är redan inriden och det gick som förväntat över förväntan. Han är mycket lik både sin mor och sina syskon i sinnet, så himla go och lugn att ha att göra med. Hans nästa mål är 5- och 6-årschampionatet. Det är ett tag kvar tills dess men ändock något roligt att se fram emot.

Våra sommarhagar har blivit upplöjda men undantag av den ena. Skönt att få lite ny vall på dom. Betena är bra uttjänta och det växer bara smörblommor överallt. Det känns gott att få lite nytt fräsht gräs att gå på samt att man håller nere den naturliga parasitsmittan. Förra året inköptes en betesputs så i sommar får den jobba i de nya fina Wimbeldon-hagarna. Så fint ska det bli! Snygga trästaket har åkt upp runt en stor del av sommarhagarna och det ser så fräsht ut och det känns så skönt när man släpper hästarna där. Det blir lite skralt med bete i år då det nya ska växa upp och bearbetas, men vi har igen det nästa år när vi får gott om grönt och frodigt gräs.
Det blir nog tomt hemma i år. Samson åker på sitt bete imorgon för att tuktas tillsammans med andra unghingstar, och Saigon och Summer har eventuellt andra planer för sig. Det kanske bara blir Grynet och Haly kvar, och det är ju också mysigt. Några ston tar vi inte emot till Haly i år pga betet.

Grynet är betäckt och har än så länge inte brunstat om och bara för att jag skriver det står hon väl och skvätter imorgon :p
Ha en fortsatt härlig vår!